Intressant och fruktansvärt
Jag läser och läser, har snart läst ut avhandlingen om Krisgrupper och spontant stöd - om insatser efter branden i Göteborg 1998 Så oerhört intressant att se det från det här perspektivet. Så hemskt det var så länge det dröjer sig kvar.
Arg på mig själv för att jag knappt minns, men lovar att aldrig glömma.
jag tror inte vi tänkte oss den här starten på examensarbetet Sara och jag, att med gråten i halsen läsa om föräldrar, syskon, vänner, skolkompisar som förlorat någon. Det här är barn, det är vänner det är syskon och de finns helt plötsligt inte mer. Som Sara sa "det är inte något man önskar sin värsta fiende"
alla dödsfall är sorgliga, och att läsa om dem i en bok kanske inte berör alla människor men mig berör det alltid. Det är inte namn utsatta i boken och det är jag nästan glad över hade nog blivit ännu värre då.
Hoppas på en bok men inte fullt så verkligt anpassat tema imorgon.
Jag understryker att jag inte ångrar att jag läst den här boken, om det är något jag ångrar är det att man känner sig så hjälplös trots att detta är över 10 år sedan det hände och jag inte har någon anknytning till det.
Katastrofer kommer nog att hända i all framtid, vi har lärt oss en sak hittills som faktiskt stod i första delen av den första boken jag läste.
"Det finns tre sorterst kategorier av människor; de som har upplevt en kris,
de som upplever en kris just nu och de som kommer uppleva en kris
för att få lite positiva känslor så är det oerhört vackert väder här och jag har tagit en långpromenad innan maten. motorcyklarna brummar och det bara kliar i fingrarna för jag vill åka. Funderar på om jag ska försöka ta mig ut till motorcykelaffären här i Kalmar jag behöver ju nya stövlar. Vill egentligen till affären i Linköping men kommer ju inte dit.
Arg på mig själv för att jag knappt minns, men lovar att aldrig glömma.
jag tror inte vi tänkte oss den här starten på examensarbetet Sara och jag, att med gråten i halsen läsa om föräldrar, syskon, vänner, skolkompisar som förlorat någon. Det här är barn, det är vänner det är syskon och de finns helt plötsligt inte mer. Som Sara sa "det är inte något man önskar sin värsta fiende"
alla dödsfall är sorgliga, och att läsa om dem i en bok kanske inte berör alla människor men mig berör det alltid. Det är inte namn utsatta i boken och det är jag nästan glad över hade nog blivit ännu värre då.
Hoppas på en bok men inte fullt så verkligt anpassat tema imorgon.
Jag understryker att jag inte ångrar att jag läst den här boken, om det är något jag ångrar är det att man känner sig så hjälplös trots att detta är över 10 år sedan det hände och jag inte har någon anknytning till det.
Katastrofer kommer nog att hända i all framtid, vi har lärt oss en sak hittills som faktiskt stod i första delen av den första boken jag läste.
"Det finns tre sorterst kategorier av människor; de som har upplevt en kris,
de som upplever en kris just nu och de som kommer uppleva en kris
för att få lite positiva känslor så är det oerhört vackert väder här och jag har tagit en långpromenad innan maten. motorcyklarna brummar och det bara kliar i fingrarna för jag vill åka. Funderar på om jag ska försöka ta mig ut till motorcykelaffären här i Kalmar jag behöver ju nya stövlar. Vill egentligen till affären i Linköping men kommer ju inte dit.
Kommentarer
Postat av: Jenny
Hej...
Kan tänka mig att ni läser saker som verkligen berör. Ni skriver verkligen om ett viktigt ämne! Skicka till mig sen när ni är klara, jag vill läsa :) Kommer sakna våren här i Kalmar... Är ju vår hemma också iofs, men våren här är studentstaden är ändå lite speciell... går ju lite fortare här också :) ha de fint!
Trackback
